Jippi!!! Det närmar sig med stormsteg!

Har inte sett mina fötter på flera månader. Längtar faktiskt efter dom.... Och tänk den dagen då jag utan bekymmer knyter mina egna skor igen...

Bilderna är tagna den 14 januari och den lilla kulan har här passerat gränsen för att vara lagom. Jag kände mig stor, åtminstone större än i slutskedet med Moa.

Men det är ju fortfarande ingenting motför dagens kanonkula......... NU känner jag mig ORDENTLIGT stor! Min gissning är att magen alldeles snart börjar "falla ner" och sen önskar jag mig ett snabbt avslut.

Nu ska jag underhålla en otroligt tjurig och sur liten Moa.

/J   

För en dryg timme sedan åkte Karl med ett stort lass hundleksaker, hundmat och andra hundrelaterade ägodelar hem till Katrin. Dagen då Stella flyttar ifrån oss är här och förbi.... Sorgens men också glädjens dag, på samma gång.

Innan de åkte ställde sig Karl vid vår port och jag platsade Stella vid vår ytterdörr, gav henne sen en påse med godis och sa "bär till husse". Med lätta och väldigt glada steg sprang hon fram till husse och fullgjorde sin uppgift med glans. Sista gången som hon bar något till Karl när det är han som kallas "husse" insåg vi båda två och stora krokodiltårar föll nedför våra kinder.

Älskade Stella! Finns ingen som hon!

Vi får ett barn till men förlorar vår underbara hund och det skär verkligen i hjärtat. Men för hennes skull så var vi tvugna att ta beslutet hur jobbigt det än var/är!

Klarar inte av att skriva mer nu så ett par bilder får duga..

/Jenny