Skulle ha fått besök av familjen Ermling och familjen Johan Nygren idag men båda lämnade återbud pga sjukdom. Den ena familjen med magsjuka och den andra med vattkoppor. Så dagen fortsatte istället i städningens tecken precis som igår. Helt otroligt så rent det helt plötsligt kan kännas. Synd bara att tvåbarnsgrejjen gör att man inte hinner lika mycket som man är van vid. Jaja, jag kommer väl vänja mig... :)

Nu ropar Maja på mig.

/Jenny

Sofia (a.k.a Bäbis) bar Moa i baby-björn-selen under en timmes besök för ett år sedan och dagen efter hade hon fruktansvärd träningsvärk..... Kanske är det dags för årets träningspass?!

Majas huvud ligger relativt stabilt förutom om man böjer sig fram (så det undviks!) och i övrigt så är hon i perfekt storlek för att rymmas i selen. Den lilla damen har nämligen vuxit till sig ordentligt! Vi var och vägde henne för ett par dagar sedan och hon har redan gått upp ett kilo så hon är i dagsläget och tallar på 4kilos-strecket samt mäter 55 långa centimeter (5cm på 3v i jämförelse med 3,5cm för Moa under samma tid).

Nu skall det lagas lite köttfärssås.

Må gott!

/Jenny

Moas magsjuka har nu börjat sin vandring i grannskapet. I förrgår däckade jag, Karl, Sanna och Richard i mindre trevliga plågor. Idag fick jag höra att även Ankan trillat dit. Undrar hur lång tid det tar innan även Johanna, Markus och Katrin råkar ut för otrevligheterna.

Jag kan ju se det positivt iaf. Nu har vi provat på att vara magsjuka samtidigt som man ska ta hand om ett spädbarn, och jag måste säga att det faktiskt går!

Nu vaknade Maja igen med magont.

Bäst att skynda innan Moa vaknar..

/Jenny

I morse fick Moa magsjuka för första gången. Inte roligt! Men man kan ju inte sluta förundras över hur pigga och alerta de små liven är trots sjukdom. Tänk om vi vuxna också hade så mycket energi när vi är sjuka.

Nu ska jag kasta i mig lite frukost annars blir jag troligtvis utan...

/Jenny

Igår kväll åkte vi hem från Skellefteå - i snöstorm och stormbyar. Inte så roligt att köra, men det gick bra ändå. Det allra värsta är när man möter en stor lastbil, och det blåser från vänster över vägen, då ser man ta mig tusan ingenting på 30-40 meter... Då gäller det att ha spanat in hur vägen går innan...

Moa sov hela vägen, Maja vaknade med 1 km kvar. Vältajmade ungar! Jag och Jenny åt lite macka i bilen, drack lite yoghurt och åt lite chips. Mycket bra!

Innan vi åkte iväg, så hann vi med ett kort besök hos familjen Kågström / Lindahl och deras underbart fina, snälla son Leo. Han och Moa blev snabbt kompisar och sprang kors och tvärs genom huset.

  Moa först!

  Och Leo tätt efter!

  Leo är alldeles till sig!

  Efter en stunds busande lugnade de sig, och satt tätt tillsammans och studerade snöfallet. Fina ungar!

Men som sagt, nu börjar verkligen livet som tvåbarnsföräldrar. Inga morföräldrar som skämmer bort oss. Det ska bli spännande, det är otäckt men alldeles underbart! Stort tack till Tyra, Erland, Joel och Jonas för all hjälp vi fick de dagar vi var i Kusmark! Ni är helt underbara!

/K & J

Hittade en bild från förra året.

Fler jämförelsebilder kommer så småningom.

Bilden till vänster är på Alex tillsammans med Moa och bilden till höger är på en året äldre grabb tillsammans med lilla Maja.

/J

Igår provade jag att vara tvåbarnsmamma för första gången på riktigt. Satte barnen i bror Jonas bil och körde ner till stan till Regina med familj som bjöd på middag.

Otroligt ändå vad en sådan trivial sak som att klä på sina barn och sätta ut dom i bilen kan skapa osäkerhet och en känsla av att man inte vet vad man pysslar med.

Men fram tog vi oss trots att Moa inte var särskilt nöjd de första femton minuterna (de sista fem gick bra...).

Maja med sin gudmor Regina och min favvokille Alex bredvid.

Puss på dig Maja!

Stor kille med liten tjej.... Minns för inte så många år sedan när Alex var så här liten, men de dagarna är helt klart förbi och Alex växer så det knakar. Min gissning är att han kommer bli en riktigt stor kille (längre än sin farfar) och när han spelar innebandy på elitnivå kommer han bara behöva ta fyra steg för att springa från egen planhalva till andra sidan.... Eller vad tror du Regina?

/Jenny   

Idag fick vår älskade Moa äta sin allra första semla, och det gick väl sådär... Hon var otroligt trött och nyvaken, vilket syns på de första bilderna. Men efter en stund fick hon upp farten både i nävarna och aptiten och åt och åt och åt! Allt till familjens stora glädje!

            "Titta pappa, jag har ett semmel-lock!"

  När pappa skulle ta locket för att kleta på grädde, så blev Moa så här glad!

  Grääääva efter grädde!

Mmmm, äta semla med HELA ansiktet!

  "Vadå, måste jag SVÄLJA innan jag tar nästa tugga?"

Moa var också idag ute och åkte lite spark med mormor, de gick och hämtade morgontidningen tillsammans! 

  Så här söt är vårt lilla Hallon!

Dagarna går framåt i sakta mak här i Kusmark. Vi sover, lagar mat, spelar spel och har det alldeles underbart. Jag försöker plugga till torsdagstentan, men det är svårt när två småtjejer och en stor tjej pockar på uppmärksamheten!

Så jag far hem till Ume på tisdag för att ägna mig åt skolan två dagar innan jag åker hit igen på fredag! Ha det gött så länge!

/Karl