Gör just nu praktik på en högstadieskola.

Behöver jag säga något mer?

Kanske, kanske inte. Beror väl på hur din egen högstadietid såg ut. Men tro mig, den är lika jävlig för ungdomarna idag som den var för dig och mig.....

Nu dränker jag min frustration med en 2,8 och en lagom stor påse chips.

Natten är snart här. Ge mig åtminstone en timme men sen däckar jag!

/Jempa-jättetrött

• Fick en kopia på omtentan av läraren. Den lämnas in imorgon.
   
• Har eventuellt återfunnit kvitto på cykelköp -bra att ha när man pratar med försäkringsbolag!
   
• Lägenheten har hux flux blivit ca 25kvm större.... Nice, jävligt nice!
   
• Barnen både äter och sover som aldrig förr. Gillas!
   
• Karl har börjat med GI igen. Mindre hungrig, mindre midja..
   
• På lördag är det grillpremiär hos Erika och Björn. Gud vad jag längtar efter deras mat!

Saker blir stulna från mig...

Min cykel

Moas sittvagn

Sen hittar jag inte min tredje "omtenta-del". Finns risk att jag måste göra om den om ett år. OM ETT ÅR. Helvete också att livet ska kissa mig i ansiktet just precis nu när jag är som hungrigast...

/J

Har ingen aning om när denna film spelades in, men någon gång under hösten. Kanske var hon kring 10 månader....

Ja, den som orkar se hela kommer få se henne lyckas dricka själv. Detta var alltså den absolut första gången som hon fick chansen att göra det och jag måste säga att hon är otroligt lättlärd!

**************************************************

Hahaha!

Såg just filmen och den är ju precis som den uppskruvade ekorren i "På andra sidan häcken"......

Så någon långfilm blev det ju inte. Men, men..

**************************************************

/Jenny

Vill ju att det ska synas att jag är Moas mamma...... Hahaha... Skämt å sido. Vill ha lockigt hår, alltså det totalt motsatta från mitt egna hår.

Så vad tror folket?

Finns även en bild på frisör erica books hemsida. Klicka på namnet Maria så ser du där...

Det behöver inte nödvändigtvis vara långt lockigt hår. Gärna tvärtom, kort, till och med affrokort. Men det måste ha lite studs... Jämförelsevis Meg Ryans hår och Sharon Stones. Stones hår är betydligt kortare och med mer "studs" i mina ögon. Dörför tänker jag mig hellre hennes hår än Ryans. För övrigt så tog jag mest med Ryans bild för att visa att så "platt" vill jag inte ha det.... Hoppas ni fattar vad jag menar.

Kan det för övrigt gå för sig att köpa till ett par runda "John Lennon" glasögon till det stora burriga håret??? Snälla, snälla, snälla säg ja. Vill inget hellre än kunna ha sånna, men just nu så ser det rent ut sagt fördjävligt ut. Tyvärr!

/Jenny 

Ja, förutom nedanstående inlägg så var det längesen jag (Karl) skrev ett inlägg med någon slags substans i... En snabb genomgång av bloggen ger datumet 12 augusti 2010... Det var ett tag sedan, och då skrev jag om hur skönt det var i stugan i Storkågeträsk. Ojoj, det var en härlig vecka. Men nu ska jag skriva om nuet.

Det har hänt en hel del sen 12 augusti 2010 för mig. Jag är snart klar med utbildningen, jag har vuxit både mentalt och i omfång - att vara 31 år och tvåbarnsfar är en farlig kombination. Det mest spännande som hänt mig på sistone är att jag varit sjukare än vad jag kan minnas att jag någonsin varit innan. Detta är historien.

19 mars skrev jag en tenta. En tenta som avgjorde huruvida jag skulle få ta examen. En tenta som jag missat i över ett års tid. Första försöket var när Maja föddes, och då ställdes allting på huvudet. Att få en dotter med dysmeli var något av en chock och skolan påverkades extremt negativt. Jag missade både första tentamenstillfället och omtentamenstillfället. Efter det har jag lyckats missa alla andra tillfällen på grund av egen sjukdom, sjuka barn eller slarv (ett tips är att anmäla sig till omtentor...)

Men nu, på allra sista försöket så skrev jag. Jag satt kvar längre än jag någonsin gjort på en tenta, skrev på allt och det kändes helt okej. På vägen hem från lokalen så började jag få ont i huvudet. När jag kom hem utvecklades det till ett fullfjädrat migränanfall och jag däckade fullständigt. På söndagen var jag fortfarande helt färdig, och gjorde inte många knop. Måndagen kom och jag mådde kanon! Tentan gick bra, jag skulle precis påbörja min tredje vecka på psykiatripraktiken och allting kändes bra. Men på tisdagskvällen fick jag frossa och feber (39.5 grader). Febern motstod allt, både Ipren, Treo och Alvedon. Onsdagen kom och febern bestod. På torsdagen gick jag till vårdcentralen och fick diagnosen influensa. Jaha, tänkte jag och gick hem och lade mig igen.

Sedan började jag hosta. Och hosta. Och hosta. Febern var kvar, jag var helt slut och färdig och började känna mig lite... sjuk. På söndagen for vi ner till primärvårdsjouren där läkaren lyssnade på mina lungor och konstaterade dubbelsidig lunginflammation. Yes! Antibiotikakur inleddes och fungerade väl. Efter tre dagar var jag helt feberfri och mådde rätt okej. Men djävulshostan var kvar, och jag blev andfådd för ingenting, orkade inget och kunde inte säga mer än fem-sex ord i taget innan jag fick hostanfall. Jag gick tillbaks till vårdcentralen för uppföljning och läkaren där skickade mig först på lungröntgen och sen till infektion för provtagning. Så jag har verkligen provat på att vara patient de senaste veckorna!

Tror ni jag var på praktiken under denna tid? Nej. Missade åtta dagar... Inte så skoj.

Jag behövde dock endast ta igen tre dagar, för jag var så jävla bra. Nu sitter jag här efter tre veckor och har bara kvar hostan. Men ska börja inhalera Pulmicort, det ska nog göra susen!

Jag gör just nu praktik på Ersboda hälsocentral och trivs kanonbra redan efter två dagar! Nu får man göra riktiga syrragrejer, ta suturer, agraffer, göra såromläggningar, ge infusioner, sätta nålar, ta blodprov och bedöma utslag. Grymt kul!

Nu sitter jag i soffan, ser på hockey, dricker kaffe och njuter av en skön lugn kväll med världens bästa, vackraste, empatiska och mest suveräna hustru. Jenny "Monica Geller" Hartelius!

Om ni läst så här långt så är ni värda en liten present. Varsågod.

/Karl

Ibland när man fyller år får man fina presenter av sina vuxna vänner! Här: en trumma från Sanna och Sofia! 

    Ibland vill man krypa och se vad hunden gör under bordet. Här: Maja demonstrerar sin oerhörda smidighet!

  Ibland har man världens häftigaste hår. Här: Moa som ungefär 15.3 sekunder efter hon kammats uppvisar en imponerande okammad look.

Ibland hjälper man till att baka. Här: Moa som stolt visar upp sin senaste mjöl-pose. Har hon rent mjöl i påsen?

Ibland får man hjälpa mamma att vispa. Här: Moa som är oerhört lycklig över att ha hittat något som är segare än hennes pappa på att blogga.

Ibland vill man inte vara sämre än sin syster. Här: Maja som sätter i sig allt det som inte Moa fick loss från vispen i förra bilden.

Ibland vill man inte ha hatt. Här: Maja som demonstrerar det senaste inom förskolemodet, serpentinmössan. Fin, men inte så effektiv vid stark vind.

Hoppas ni njutit av dessa små bildrapporter från Mariehem!

/Karl   

Jag vet vem jag är! Men vet du vem du är?

Jag står för den jag är, står du för den du är?

Skönt att vi är överens!

Då kan vi lägga ner all skit och bara fokusera på vad som är viktigt! Och vad är viktigt då kan man ju undra... Jo, att må bra. Må bra i sig själv, må bra med alla andra runt omkring, må bra i tanken om framtiden men inte att förglömma att må bra i det som varit. Med andra ord, se till att inte ångra något...
  

För övrigt så är våren äntligen här i Umeå och vårstädningen ett måste med den! Inte bara hemmet behöver fräschas upp utan även sinnet, garderoben, uteplatsen/trädgården och förrådet. Glöm inte rensa i mobiltelefonen, facebook-kontot och bloggen. Finns alltid personer, nummer och länkar som kan kasseras eller uppdateras.

/Jenny-"Monica Geller"-Hartelius