Idag tyckte vi att lillan blivit så röd och svullen på "stumpen", så när BB-hemvård ringde så påtalade vi det. Kvinnan i telefonen ringde en barnläkare och ringde upp oss igen med beskedet att vi skulle åka in ikväll klockan åtta för att de skulle kika på det.

Sagt och gjort, vi ringde hit världens bästa Angelica och lånade världens bästa Björn och Erikas audi och for iväg tjugo i åtta. När vi kom fram fick vi beskedet att läkarna var upptagna, men att de skulle komma så fort de bara kunde. Vilket de också gjorde. Klockan elva. Tre timmar satt vi och väntade och fick sämre och sämre samvete för Angelicas skull. Men några sms senare kändes det bättre!

När läkaren väl kom visade det sig vara en av de bästa läkarna jag träffat, en oerhört sympatisk och sympatisk kille på runt 30, i röda converse och med en go dialekt. Han klämde och kände på lillan och drog slutsatsen att det inte var så himla farligt, men ordinerade ändå ett CRP för att utesluta infektion. Så vi får se vad provet visar imorgon. Nu är vi hemma, Jenny pumpar ut bröstmjölk och jag ska (försöka) sova inför morgondagens äventyr! Vad det nu blir... :)

Antagligen åker vi till Kusmark någon vecka för att hämta oss, landa i vad som hänt och få assistans av världens bästa mormor Tyra, morfar Erland och morbröder Joel och Jonas (som för övrigt opererat en axel - hoppas allt gick bra!)

Sov så gott - bifogar en bild på världens lugnaste, tålmodigaste tredagarsbebis!

/Karl

(hon är TOKlik Moa!)