Hittade denna oumbärliga lilla pryl på ica. Okej, det där med oumbärlig kan kanske diskuteras, men jäklar vad smidigt när man slipper skära med kniv!

:: Idéerna ::

Knappsamling

Virkning

"Måltavlan"

Tv-möbeln

Kokbok

Köksluckorna

*********************************

Vår tv-möbel har (som synes) fyra undre hyllplan med inte så tjusigt innehåll. Har då en plan om att sy ett skynke av något slag som gömmer allt.

Denna idé hamnar dock långt ner på att-göra-listan. Har så mycket annat jag vill göra som jag dessutom tycker verkar roligare...

********************************

Mina recept som jag samlat på mig under alla år som icke-hemma-hos-mamma-boende är till stor del samlade på hög. Ingen ordning. Ingen reda. När jag då ska baka eller laga mat så blir det helt enkelt det gamla vanliga.. orkar nämligen inte leta reda på det recept jag egentligen skulle vilja följa... Tråkigt!

Jag har då tänkt köpa tre (eller fler) fina, inbundna anteckningsblock som jag kan klippa och klistra i. Resultatet blir då förhoppningsvis bakrecept i ett block, vegetariska i ett och ett block med blandade kött- fisk- och kycklingrecept.

*Jätte excited*

*********************************

Våra köksluckor ser rent fördjävliga ut! De förstör hela köket med sin creme-beiga färg tillsammans med det vita i handtagen, det träfärgade i listen mellan kaklet och luckorna, det mörkbruna på bänkskivorna (fast det ser tusen gånger bättre ut med det mörkbruna, som vi satt dit, än det vita sen tidigare).

Vi köper nog troligtvis liknande plast som det vi satt fast på bänkskivorna, fast då en annan färg. Billigt och relativt lättfixat.

********************************

Lilla Moa har nu även provat på att skrämma mamma Jenny, ordentligt.

När hon får modersmjölksersättning i flaska går det antingen för fort eller så suger hon för hårt, för av någon anledning samlas vätska i näsgångarna.

I förrgår vaknade jag av att hon, liggandes på rygg i vår säng, skrek utöver sig och inte kunde andas.... Efter en liknande händelse dagen efter att vi kom hem från BB så visste jag nu hur jag skulle hålla i henne för att hon inte skulle "krampa" (hela hennes kropp spänns som en pilbåge bakåt så att det blir ännu svårare att andas). Efter några sekunder slappnade hon av och började andas igen. Däremot så gick det inte att lägga henne på rygg för då slutade hon andas igen.

Jag gick då omkring med henne på armen, med huvudet vänt ner mot golvet samtidigt som jag försökte ringa vår barnmorska. Hon var dessvärre på semester och ingen annan svarade på BVC, eller ens på BB-avdelningen. Det slutade med att jag ringde förlossningen som rådde mig att ta henne till BVC på akutbesök. Sagt och gjort. Endast en distriktssköterska fanns på avdelningen så jag klampade in på hennes rum. Nu hade ju givetvis Moas andningsvägar rensats på vägen dit så hon hade inga problem men kvinnan rådde mig att besöka Barnavdelningen på sjukhuset, för säkerhetsskull.

Efter en viss väntan fick jag och Moa träffa en läkare på avdelningen. Han kunde inte se några tecken på förkylning så han var inte orolig för henne. Börjar hon däremot hosta ordentligt ska vi åka dit igen för en ny undersökning. Det som gör det hela så obehagligt är att spädbarn i hennes ålder inte kan andas genom munnen, så minsta lilla snorkråka kan täppa igen luftvägarna. Hans tips om det händer igen är att droppa lite bröstmjölk eller saltlösning i näsan för att lösa upp slemmet eller kråkorna. Tydligen är bröstmjölk det bästa alternativet då det innehåller ett ämne som var antiinflammatoriskt eller något liknande. -Bröstmjölken är tydligen mirakelmedicinen nummer ett!

Givetvis så fick ju Moa ett liknande "anfall" under natten, men jag var snabb så hon hann inte "krampa". Det som kan ses som positivt efter detta är att jag nu ammat alla mål förutom två under de senaste två dagarna och nätterna. Undviker jag att ge henne flaskan så undviks ju dessutom detta så jag känner mig riktigt peppad på att kämpa vidare (amningen går för övrigt bara bättre och bättre).

Förhoppningsvis behöver vi inte oroa oss för att det händer någon fler gång!

Kram på er alla från familjen Hartelius/Segerstedt!