Jag och Moa blev igår lämnade av Karl som stack till Skelleftå för lite pluggro och efterlängtad vila. Vi är med andra ord gräsänkor.

Tråkigt? Absolut! Men samtidigt aningens skönt.

Det enda jag behöver göra är att följa Moas dygnsrytm med mat och sömn och sedan göra det jag/vi känner för resten av tiden. Vi har faktiskt fått hur mycket som helst gjort idag. Känner mig stolt och ska resten av dagen unna mig och Moa en massa kvalitetstid med bus och mys.

Stella är på "bootcamp Kat" så jag behöver inte bry mig om att underhålla henne med mat och promenader och det är en lyx utan dess like! Trodde inte hon drog så mycket energi från mig, men uppenbarligen så gör hon det. Konstigt med tanke på att hon inomhus inte gör ett smack utan bara ligger ner i sin bädd... Men det är väl den mentala pressen på promenader som ligger bakom gissar jag.

Nu ska jag krypa ner i vår säng bredvid Moa och snusa henne i nacken tills jag somnar.

/J