Illamåendet som jag trodde var över från och med förra veckan -är inte det! Skittrist men samtidigt så vet jag ju att det är övergående och jag ser ljuset!

På ultraljudet som vi var på den 21 augusti visade en välmående liten varelse som just klev in i sin 13:de levnadsvecka. Idag är jag alltså inne vecka 15 (14+4). Fungerar det som vid graviditeten med Moa så borde allt illamående vara färdigt om en vecka. Hoppas!

Här hemma händer det iaf inte särskilt mycket. Karl kom in på sjuksköterskeprogrammet igen, vilket vi nästan tappat hoppet om (han var 6 reserv...). Moa är snart krypandes och i övrigt springer hon runt i sin gåstol och lever rövare. Inte en sekund är hon stilla och det är tack vare alla goa grannar som jag faktiskt klarar av henne i dessa "inte-må-så-bra-dagarna". Utan dem skulle jag nog bli tvungen att åka till Skellefteå för lite mormor- och morfarstöd, men nu har jag ju tur och kan hålla mig hemma trots allt.

Nu kallar magen på all mat som finns i omgivningen. Bäst att försöka göra den till lags.

Lev och må!

P.S Några bilder orkar jag inte med att ladda upp. All energi går åt till att försöka formulera vettiga meningar... Men ha förtröstan! P.S